Om Typ-1-diabetes

8000 barn har sjukdomen

I Sverige insjuknar 900 barn i typ 1-diabetes varje år och cirka 8000 barn har för tillfället sjukdomen. Typ 1-diabetes är en autoimmunsjukdom där det egna immunförsvaret dödar de insulinproducerande cellerna.

Orsaken till detta inbördeskrig är en gåta, men typ 1-diabetes hos barn och ungdomar blir allt vanligare, och näst efter Finland är sjukdomen vanligare i Sverige än i något annat land i världen. Antalet insjuknade barn har mer än fördubblats sedan slutet av 1970-talet.

Typ 1-diabetes är en olöst gåta

Ingen vet varför man får typ 1-diabetes. Sjukdomen går inte att förebygga och det är inget man får för att man har ätit för mycket socker eller fel sorts mat. Trots att mycket forskning pågår så vet ingen de samlade orsakerna varför man drabbas av typ 1-diabetes.

Vi vet att insulinbristen beror på en kombination av arv och ännu okända faktorer. Dock så har 90% av de som insjuknar ingen nära släkting med sjukdomen. Det innebär att vem som helst kan få typ 1-diabetes och oftast drabbas barn och ungdomar. Symptomen är ofta tydliga och om dessa upptäcks är det viktigt att snabbt uppsöka läkare.

Symtom vid insulinbrist

  • Ökad törst.
  • Stora urinmängder.
  • Torrhet i munnen.
  • Trötthet.
  • Viktnedgång.
  • Acetonlukt i munnen.
  • Kräkningar och ont i magen.
  • Omtöckning, medvetslöshet.

Vad händer i kroppen vid typ 1-diabetes?

Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom, där kroppens immunförsvar attackerar och förstör de insulinproducerande betacellerna i bukspottkörteln så att de inte längre kan producera insulin.

Insulin är ett hormon som reglerar blodsockret i kroppen, så att det ligger på en lagom nivå. Insulinet behövs för att socker i blodet ska kunna komma in i kroppens celler och ge dem energi. Utan insulin kan vi inte leva. Sjukdomen kräver en livslång behandling med insulin dygnet runt. En person med typ 1-diabetes måste därför tillföra insulin utifrån, med hjälp av en spruta eller insulinpump livet ut. Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom, där kroppens immunförsvar attackerar och förstör de insulinproducerande betacellerna i bukspottkörteln så att de inte längre kan producera insulin.Insulin är ett hormon som reglerar blodsockret i kroppen, så att det ligger på en lagom nivå. Insulinet behövs för att socker i blodet ska kunna komma in i kroppens celler och ge dem energi. Utan insulin kan vi inte leva. Sjukdomen kräver en livslång behandling med insulin dygnet runt. En person med typ 1-diabetes måste därför tillföra insulin utifrån, med hjälp av en spruta eller insulinpump livet ut.

Behandling av typ 1-diabetes

Egenvården av typ 1-diabetes beskrivs som den mest komplexa medicinska behandling som inte sker på sjukhus, utan sker i hemmet. Den kräver insulinbehandling och blodsockerkontroll dygnet runt, livet ut. Typ 1-diabetes tar aldrig paus, vilket är mycket fysiskt och psykiskt påfrestande för alla drabbade. Både för barn, föräldrar och nära anhöriga.

Insulin-

injektioner

Behandlingen går ut på att ersätta kroppens brist på insulin. Insulinet ges med hjälp av spruta (insulinpenna) eller insulinpump. Dels behövs en viss insulinkoncentration hela tiden för att kroppen ska fungera och därför ges långverkande insulin 1–2 ggr per dygn eller en kontinuerlig tillförsel med insulinpump. Utöver det måste insulin ges till varje måltid för kroppen ska kunna ta vara på maten. Således krävs ofta 6-10 insulininjektioner varje dag. Patienten doserar själv insulin till varje måltid och ger dessutom om extra korrektionsdoser av insulin om blodsockret blir för högt.

Blodsocker

kontroll

För att veta om insulindoserna har önskad effekt krävs att man mäter blodsockret kontinuerligt. Idag har de flesta barn och ungdomar en så kallad glukossensor på huden som ger en bild av blodsockret kontinuerligt, dygnet om. Med modern teknik kan också föräldrar och anhöriga följa barnets blodsocker via mobiltelefonen. Vissa sensorer kan larma om blodsockret blir för högt eller för lågt så att korrektion kan göras med antingen druvsocker (vid för lågt blodsocker) eller extra insulin (vid för högt blodsocker). För många barn och unga är därför uppkopplingen livsavgörande. Ibland krävs kapillära blodsockermätningar, dvs ”stick i fingret”, som komplement. De som inte använder sensor behöver mäta blodsocker före och ca 1,5 timme efter varje måltid samt vid eventuella känningar vid lågt eller högt blodsocker.

Hjälpmedel

Eftersom den manuella tillförseln av insulin inte är lika exakt och smart som kroppens egen insulinproduktion blir blodsockret hos barn med typ 1-diabetes ofta högre och lägre än normalt. Trots den fantastiska utvecklingen av hjälpmedel, är det uppenbart att en perfekt anpassning av insulindoser fortfarande är svårt att åstadkomma. Den nya tekniken ställer också stora krav på användarna, både drabbade och anhöriga, som på gott och på ont larmas dygnet runt för att kunna korrigera blodsocker.

Beräkna insulindos till en måltid

En person med typ 1-diabetes behöver ta insulin till alla sina måltider. Hur mycket insulin som behövs beror på innehållet i maten och vad varje enskild person har för insulinbehov. Det är främst kolhydraterna i maten som höjer blodsockret och därför utgår man framförallt från kolhydratmängden för att räkna ut en insulindos. Detta kallas kolhydratberäkning.

Till de flesta måltider räcker kolhydraträkning för att beräkna en korrekt insulindos men hela måltidens sammansättning spelar roll för att få ett bra blodsocker efter maten. Effekten påverkas också av hur kolhydraterna ser ut, och hur mycket fibrer, fett och protein som ingår i måltiden. Således krävs att den som har typ 1-diabetes har god kunskap om maten för att kunna anpassa insulindoserna. Det som är sött tas upp så snabbt, att det oftast leder till snabb blodsockerstegring.

Typ 1-diabetes i siffror

Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom, där kroppens immunförsvar attackerar och förstör de insulinproducerande betacellerna i bukspottkörteln så att de inte längre kan producera insulin.

Diabetes i internationella siffror

  • 2015 levde mer än 415 miljoner vuxna människor med diabetes
  • 2040 kommer antalet stiga till 642 miljoner
  • Antalet personer med typ 2-diabetes ökar i de flesta  länder 
  • 75% av människor som lever med diabetes bor i låg- och medelinkomstländer (2015)
  • Över 200 miljoner människor har diabetes utan att veta om det (1/2)
  • 2015 orsakade diabetes 5 miljoner dödsfall, det är en person var sjätte sekund
  • Diabetes kostade minst 673 miljarder amerikanska dollar i hälso- och sjukvårds kostnader 2015
  • 542 000 barn lever med typ 1-diabetes. Insulin är dyrt och många har inte råd att köpa insulin 

 

Om diabetes typ-1 och psykisk ohälsa

Typ 1 diabetes handlar inte bara om att räkna kolhydrater, mäta blodsocker och administrera insulin Sjukdomen tar också ut sin rätt känslomässigt och psykologiskt. 

 De flesta tänker på diabetes som ett fysiskt tillstånd och har aldrig riktigt tänkt på de psykiska aspekterna av att leva med sjukdomen. Även vissa med diabetes förvånas över att det finns organisationer som CDMH som fokuserar på diabetes och psykisk hälsa. De vet att det är svårt för dem att leva med diabetes, men förvånas ofta över att höra att deras oro faktiskt (och tyvärr) är ganska vanlig. Vad är det med diabetes som är så svårt?

Diabetes är en självhanterad sjukdom. Det innebär att det är den som har diabetes, inte deras läkare, som är ansvarig för att ta hand om sig själv på daglig basis. Diabetes innebär att man ofta måste fatta beslut, ibland på liv och död, under omständigheter som ibland är stressiga och fysiskt obekväma.

Dessutom är diabeteshanteringen konstant och kan kännas överväldigande. Om du eller någon nära dig har diabetes kan du ta en minut och tänka på stegen ni tar i er diabeteshantering varje dag. Vad man ska äta, hur mycket insulin man ska ta, när (eller om) man ska träna, hur man tolkar en glukosmätning, hur många kolhydrater man måste ta för att behandla lågt blodsocker och listan fortsätter. Beslut och resulterande beteenden (och deras konsekvenser) är kritiska aspekter av diabeteshanteringen. Men att göra allt som behövs för att hantera diabetes kan bli överväldigande – och känslan av att vara överväldigad är oftast inte rolig.

Känslor

Många personer med diabetes vet att det kan leda till obehagliga och obekväma känslor. Att diagnostiseras och leva med ett kroniskt tillstånd som diabetes kan vara riktigt svårt, och som vi pratade om tidigare kan balanseringen av allt som behövs för att lyckas leva med diabetes vara överväldigande. Även om du gör allt du “ska” kan diabetes vara oförutsägbart och frustrerande.

Och om du inte kan göra allt du “ska” kan det orsaka känslor av ångest, skuld och till och med hopplöshet. Vi har inte ens pratat om den känslomässiga effekten av att inte må bra. Som ser finns det inget enkelt svar på frågan eftersom diabetes är komplicerat.

Relationer

Diabetes kan ha stor inverkan på hur de som har sjukdomen lever sitt dagliga liv och interagerar med världen. Detta kan vara särskilt utmanande när det gäller relationer med familj och vänner. Stress och andra negativa känslor kan påverka förmågan att vara närvarande i relationer och ibland förmågan att ha några relationer alls. Detta utan att ens ha nämnt diabetes. Relationer är en viktig del av att vara människa och många människors känslomässiga välbefinnande. När diabetes påverkar relationer – och så är det – kan det bli riktigt jobbigt.

Beteende

Människor söker ofta behandling för psyiska problem på grund av hur deras situation, känslor eller relation får dem att bete sig. Att ha diabetes och den stress det innebär (situationen), hur det får dig att känna (känslor) och den inverkan det har på din relation med andra går ihop och kan ibland göra det svårt att bete sig som du vill. För vissa betyder det att man följer sin behandlingsplan och tar hand om sig. För andra betyder det att känna sig så deprimerad, orolig eller hjälplös att de har problem med att gå till jobbet eller skolan, eller göra saker de tycker om. För andra med diabetes orsakar det slitningar eller konflikter i relationen, vilket gör det svårt att vara en kärleksfull och stödjande vän. För andra är det en kombination av alla dessa frågor och annat som vi inte har pratat om här.

Även om skärningspunkten mellan diabetes och psykisk hälsa är komplex vill jag åter försäkra att det finns hopp. Det finns många människor som lever med diabetes som lever tillfredsställande liv och har tillfredsställande relationer. Om du kämpar med diabetesrelaterade stressfrågor ska du veta att det kan bli bättre. Innan vi kan lösa ett problem är det viktigt att tänka kritiskt och definiera det. 

Är depression och diabetes relaterade?

Det enkla svaret: Ja.

Forskning visar att om du har diabetes så mer än fördubblas din risk att utveckla depression. Faktum är att vissa studier visar att det kan vara så mycket som fyra gånger mer sannolikt.

Och medan den här informationen kan verka som att det bara är en till sak att oroa sig för är det viktigt att ta itu med och diskutera den, eftersom det kan förbättra din livskvalitet. Och vem vill inte ha det?

Någon sa en gång: “Diabetes är ett heltidsjobb som du inte ansökte om. Du kan inte sluta och du får varken semester eller lön.” (Vi nickar instämmande). Det är så – ingen vill ha diabetes, diabetes är inte roligt. Det är faktiskt riktigt plågsamt. Och du får aldrig någon paus.

Du vet hur det är. Räkna kolhydrater, tillföra insulin, (väg in aktivitet, stress och tänk på allt som redan hänt), övervaka blodsockret, vila, äta eller kompensera.

Oavsett hur vaksam du är och hur noggrant du räknar kolhydrater och doserar insulin kommer ditt blodsocker bli fel. Den där knäppen som får dig att vilja slänga juiceförpackningen i väggen eller skrika och gråta eller krypa ihop som en boll och ge upp därför att du inte kan vara perfekt ibland… Nej, du är inte perfekt och det här med diabetes är svårt, riktigt svår, och just när du tror att du vet vad du håller på med blir du testad, misslyckas och får fortsätta försöka. Det är inte konstigt att den kroniska sjukdomen kan orsaka ångest, känslor av frustration och till och med hopplöshet.

Diabetes är inte bara en fysisk utmaning med allvarliga konsekvenser; det är också känslomässigt krävande och kan vara extremt svårt att klara mentalt. Därför kombinerar de mest effektiva behandlingarna för typ 1 diabetes sjukvård med psykologisk vård.

Alla kommer i något skede av sitt liv ”känna sig nere”. Det är dock viktigt att notera depression är mer än sådana känslor. Det är en ihållande känsla (varar mer än två veckor) av sorg eller förlorat intresse, bland andra symtom. Det kan vara försvagande, livsförändrande och slunga dig in i självtvivel. Det kan också vara subtilt. Du kanske inte riktigt hade märkt det och det var en närstående som nämnde förändringarna eftersom de märkt att saker och ting inte var “okej”. Men oroa dig inte, se upp! Du har kommit hit och du är inte den första.

Om du upplever symtom i minst tre av följande kategorier kan du vara deprimerad.

Observera: Det här är bara en kort lista över symptom du kan uppleva om du är deprimerad. Rådgör med psykisk hälso- och sjukvårdspersonal för korrekt bedömning och behandling.

Svarar du ja på alla frågorna? Ingen? Fortsätt läsa i vilket fall.

Sånt du kanske gör…

  • Slutat göra saker du brukade njuta av
  • Problem med att få saker gjorda
  • Kan inte koncentrera dig
  • Stannar hemma under långa perioder
  • Glider ifrån nära och kära
  • Använder alkohol eller lugnande medel för mycket

Sånt du kanske tror…

  • “Jag är värdelös”
  • “Jag är inte tillräckligt bra”
  • “Jag förtjänar att känna så här”
  • “Jag kommer aldrig bli lycklig”
  • “Det här är mitt fel”
  • “Livet är inte värt att leva”

Sånt du kanske känner…

  • Skuld
  • Irritation
  • Ilska
  • Frustration
  • Missnöje
  • Obeslutsamhet
  • Besvikelse
  • Sorg

Sånt du kanske upplever fysiskt…

  • Letargi
  • Illamående och svag
  • Huvudvärk och kroppsvärk
  • Dålig mage
  • Colon irritabile
  • Sömnlöshet eller överdriven sömn
  • Extrema vikt- och aptitförändringar

Sånt du kanske upplever fysiskt…

  • Letargi
  • Illamående och svag
  • Huvudvärk och kroppsvärk
  • Dålig mage
  • Colon irritabile
  • Sömnlöshet eller överdriven sömn
  • Extrema vikt- och aptitförändringar

Att undvika psyskisk ohälsa

Din psykiska hälsa påverkar hur du handskas med din fysiska hälsa. Om du blir deprimerad är du alltså mindre benägen att hantera din diabetes väl, vilket kan leda till komplikationer och dålig hälsa i allmänhet. I huvudsak är båda aspekterna av vård av största vikt och påverkar ditt välbefinnande gemensamt, så försumma dem inte, varken idag eller imorgon!

Dr Diana Naranjo, biträdande professor i psykiatri och beteendestudier och dr Korey Hood, professor i pediatrik vid Stanford University, arbetar uteslutande med diabetespatienter och tror att förebyggande av depression är nyckeln när det gäller optimal mental hälsa med diabetes. Om du vet att du har förhöjd risk för att utveckla depression eller ångestsyndrom kan det också förbättra din livskvalitet på lång sikt om du är proaktiv.

Planering framåt är en del av egenvård och kan omfatta att nå ut till stödkällor som vänner, familj, samhällsgrupper och din diabetesspecialist eller terapeut.

Om du har diabetes är det normalt att uppleva ett brett spektrum av känslor och att drabbas av fysiska motgångar. Särskilt strax efter diagnosen rapporterar många att de sörjer för sin hälsa och livet de hade tidigare. Detta gäller också föräldrar och vårdnadshavare till dem som diagnostiserats med typ 1 diabetes. 

Summan av kardemumman är att din mentala hälsa räknas — både tidigt och längre fram — så det kan hjälpa att prata med en sjukvårdspersonal. Att behandla din depression eller ångest kan dock kräva mer än samtalsterapi. Vissa människor är genetiskt predisponerade för att utveckla psykisk sjukdom medan livsförhållanden och stress kan ge upphov till symtom. Behandlingen kan innebära kortvarig eller långvarig medicinering i samband med andra former av terapi. 

Var noga med att fråga din terapeut om han eller hon haft erfarenhet av kunder med typ 1 diabete. I annat fall — och det är troligtvis så — kan du ge din mentala vårdgivare mer information för att hjälpa henne eller honom förstå vad typ 1 diabetes är och vilka svårigheter du möter dagligen.

“Kom ihåg att du intervjuar och anställer din terapeut”, säger dr Korey Hood. “Samtalet om psykisk hälsa bör inte vara skild från samtalet om din diabetes”.

Förutom att arbeta med en mental vårdgivare kan du försök att genomföra följande för att upprätthålla ett hälsosamt sinnestillstånd när det gäller din egenvård:

  • Gå med i en diskussionsgrupp, nå ut till andra T1D-grupper och dela din berättelse
  • Ställ frågor om andra och läs mer om diabetes och depression
  • Utför måttlig fysisk aktivitet (rådfråga din läkare om vad som är en hälsosam motionsnivå)
  • Ät hälsosam mat
  • Bibehåll en hälsosam vikt
  • Begränsa din alkoholanvändning

Lika mycket som blodsockernivåer är viktig information för att hantera din diabetes, är dina känslor det. Kom ihåg att du inte är ensam och det finns människor där ute som förstår och har varit med om samma sak. Be om hjälp. Var proaktiv. Och prata om det. Det finns ett brett utbud av behandlingar, så kontakta en specialist idag för att lära dig hur du kan förbättra din livskvalitet.

Alla upplever stress under hela sitt liv. Du kan förlora ett jobb, hem eller en närstående. Du kan plötsligt förlora din hälsa. Vid någon tidpunkt kommer du fastna i trafiken eller kliva i tuggumm, eller få utstå någon annan oönskad situation. Men om stress är en del av att vara människa, vad innebär det för någon med typ 1 diabetes?

I princip är det så att när kroppen känner av ett hot — upplevt eller verkligt — uppstår en fysisk reaktion där stresshormonerna epinefrin (allmänt känt som adrenalin) och kortisol (även känt som fettlagringshormonet) utsöndras. Dessa hormoner får levern att producera extra energi som kallas glukos och dina celler sedan använder för att bekämpa hotet (som en superhjälte) eller fly fältet (s.k. Snurre Sprätt-sorti).

Plötslig ökning av glukos kan innebära ett farligt scenario för någon med T1D. Utan insulin lagras den extra glukosenergin upp i blodet som inte når cellerna den är avsedd för. Detta tillstånd är känt som hyperglykemi och kan uppstå när du helt enkelt har ätit mer än du planerat eller tränat mindre än du tänkt. Det som gör stress så farligt är den ofta är oupptäckt. Dessutom kan långvarig exponering för stress orsaka långsiktiga höga blodsockernivåer.

Symptom på hyperglykemi

  • Högt blodsocker
  • Höga nivåer av socker i urinen
  • Frekvent urinering
  • Ökad törst

Kom ihåg att en stressad person också är mindre benägen att ta hand om sig själv. När det gäller att ha typ 1 diabetes — en kronisk sjukdom som är så starkt beroende av egenvård och självövervakning — kan underlåtenhet att ta hand om dig få ödesdigra konsekvenser och leda till diabeteskomplikationer om de lämnas obehandlade. Det här är sådant som stress kan påverka:

  • Matvanor (oavsett om det handlar om att uppmärksamma kvaliteten eller mängden mat du äter)
  • Hur ofta du kontrollerar dina blodsockernivåer
  • Ökning av alkoholkonsumtionen
  • Minskning av motion
  • Överdriven och okontrollerad stress kan leda till ångest och eventuellt depression

Ta reda på om du har tecken på ångest eller depression.

7 enkla sätt att chillaxa

Att ha T1D betyder inte att du måste isolera dig från allt som är potentiellt stressande. Det betyder dock att du bör vara medveten om den skada det kan göra på din övergripande hälsa om stressen inte hanteras. Här är Beyond Type 1:s lista med 7 enkla sätt att chillaxa, oavsett hur stort problemet och hur tungt hjärtat är.

1. Eliminera det som stressar dig ut

Även om det verkar uppenbart bör det vara din första åtgärd. Du kanske inte kan undvika stress helt, men du kan minska den genom brainstorming och problemlösning. Undvik rusningstrafik genom att åka vid en annan tidpunkt eller ta en ny rutt. Om ett förhållande stör dig, se om ni kan göra förändringar. Hitta nya sätt att organisera dig om du upptäcker att du inte kan utföra dina arbetsuppgifter.

2. Träning

Detta kommer naturligtvis minska dina blodsockernivåer. Motionera dock inte om du har ketoner i urinen (eftersom dina blodsockernivåer kan bli ännu högre). Motion i allmänhet släpper endorfiner som bidrar till att du känner mindre smärta och färre negativa effekter av stress. Fysisk aktivitet hjälper också till med diffust tänkande, vilket hjälper dig lösa problem när du inte ens medvetet försöker. Se till att träna inom dina gränser, men lyssna på din kropp och kontrollera blodsockernivån hela tiden. T1D träning grunderna.

3. Andas

Visste du att du tar du snabba, grunda andetag istället för djupa när du är stressad? Långsam och kontrollerad andning kan hjälpa dig stressa av när som helst. Slappna av din kropp, stäng dina ögon och andas bara. Yoga är ett bra sätt att kombinera djup andning med meditativ stretching för optimal stressavlastning. Om du inte hinner till en studio eller har problem med att hitta din lotusställning kan du kolla in dessa 5 andningstekniker du kan göra direkt i din kontorsstol (Fitbit).

4. Upprepa bekräftelse

Det kan låta som flum, men du skulle bli förvånad över hur övertygande positiva mantran är. Att ersätta negativa känslor med “jag kan fixa det här” eller “det är ingen stor sak” kan göra stor skillnad för hur du hanterar dagliga stressorsaker. Och om du upprepar dessa positiva tankar nog, kan du bara tro på dem och undvika att ge efter för kampen eller flygsvaret.

5. Kommunicera

 Det är väldigt viktigt att prata med någon om hur du mår. Oavsett om det är en vän, förälder, rådgivare eller diabetesspecialist — berätta om hur du hanterar det dagliga livet. Att verbalt avlasta oss vår sorg hjälper till att befria oss från den. Du kan också få bra råd från dem som har varit där eller kan förstå.

6. Fysisk kontakt

Experter är överens om att fysisk kontakt aktivt kväser ångest. Oavsett om det är att gosa med en älskad, massage från någon du inte känner eller att klia magen på ett husdjur — kontakt ger känslor av säkerhet och komfort. Var inte rädd för att be om hjälp när du känner att världen vilar på dina axlar.

7. Skriv

Det hjälper att skriva. För en dagbok över hur du hanterar saker känslomässigt. Skriv om det är något du kämpar med. Brainstorma sätt du kan lösa det. Att skriva kan vara som att prata, såtillvida att du friskriver dig från stress genom att helt enkelt beskriva vad som stör dig. Det kan också fungera som en påminnelse om att söka hjälp utifrån om du inte kan lösa stressorn på egen hand.

Medan stress är en oundviklig del av livet är det absolut nödvändigt att stressa av för människor som lever med typ 1 diabetes. Alla kan göra ett bättre jobb med vår stresshantering. Att identifiera vad som stressar oss är ett bra sätt att börja. Testa sedan om du kan eliminera eller minska den stressen. Använd en coping-strategi som är rätt för dig om det inte fungerar. Livet är inte lätt, men det kan bli lättare.

Att vara förälder och främsta vårdgivare för ett barn med typ 1-diabetes (T1D) innebär jobb 24/7 utan några raster. Även när barnet inte är fysiskt närvarande fortsätter dessa föräldrar oroa sig om sitt barn och kan till och med hantera sitt barns diabetes från långa avstånd. Även om de flesta föräldrar skulle göra vad som helst för att hålla sitt barns blodsocker på rätt nivå och se till att de är säkra kan det vara ansträngande att vara vårdgivare. Om du är vårdgivare för ett barn med T1D är det verkligen viktigt att vara medveten om tecken på utbrändhet och att ta hand om dig själv, både för din egen hälsa och ditt barns hälsa och välbefinnande.

Utbrändhet bland vårdgivare är något verkligt och ignoreras ofta (eller märks inte ens) av dem som lider av det. Utbrändhet definieras som fysisk, emotionell och mental utmattning som kan bero på att man tar hand om någon med betydande hälsobehov.

Utbrända vårdgivare

Vanliga tecken på utbrändhet hos vårdgivaren

  • utmattning
  • irritation
  • social isolering
  • känsla av depression
  • ångest

Till skillnad från personer med diabetes som upplever utbrändhet och slutar hantera sin diabetes aktivt under en tid fortsätter vårdgivarna nästan alltid och blir ännu mer utbrända. Naturligtvis – ingen förälder kommer ju sluta ta hand om sitt barns hälsa. Men det finns saker som vårdgivare till barn med T1D kan göra för att ta hand om sig.

Inse att utbrändhet är normalt

Vårdgivare till barn med T1D har jour hela tiden och det är ingen hemlighet att det här är hårt arbete. Det är normalt för personer som arbetar hårt för att bli utbrända ibland. Vårdgivare som upplever utbrändhet känner ofta skuld för sin utbrändhet eftersom de uppfattar den som ett tecken på misslyckande. Detta kan leda till ilska och ökad utbrändhet. Att erkänna att utbrändhet kan vara en normal del av att vara vårdgivare kan hjälpa människor hantera sådana känslor.

Få stöd

Att få stöd från andra människor är en viktig del av vårdgivarens sätt att hantera utbrändhet. Stöd från andra vårdgivare till barn med T1D kan hjälpa dem som kämpar inse att de inte är ensamma i sin upplevelse och lära dem vad andra har gjort när de har känt sig utbrända. Att prata med vänner utanför diabetesvärlden kan ge vårdgivaren en neutral lyssnare och en axel att gråta mot.

Bli bättre på att ta hand om dig

Även om vårdgivare till ett barn med T1D är ett heltidsjobb, är det viktigt för vårdgivaren att ta hand om sig själv också. Människor tror ofta att det innebär att inte ta hand om andra när de ska ta hand om sig själva, men ingenting kan vara längre från sanningen. Om du inte tar hand om dig kommer du sannolikt i själva verket ha mycket svårare att ta hand om andra. Att ta hand om dig själv kan betyda allt från att gå en promenad till att dricka kaffe med en vän eller läsa en bok. Egenvård behöver inte vara tidskrävande eller dyrt, men det bör hjälpa dig känna dig lite mer utvilad och avslappnad så att du kan fortsätta att vara den bästa vårdgivaren du kan.

Skrivet av: Dr Mark Heyman, chef för Center for Diabetes and Mental Health (CDMH) i Solana Beach, CA. Mark fick sin doktorsexamen i klinisk psykologi från George Washington University och avslutade sin kliniska utbildning vid UCSD School of Medicine.Från serien psykisk ohälsa Beyond Type 1

Maximus Prize

Vi är en del av Stenbeck-familjen och sprider kunskap och uppmärksammar insatser för att motverka diabetes sedan 2017

Create your website with WordPress.com
Get started
%d bloggers like this: